Att utnyttja sociala media har blivit ett redskap för att kartlägga kandidaterna i samband med en rekrytering. Men hur användbar är den informationen för att prognosticera framgång bland jobbsökande? Och är det ens lagligt?
Enligt en amerikansk undersökning från 2018 så använder över 70 % av rekryterarna Facebook, Instagram, Twitter etc. för att kolla upp kandidaternas personliga profiler. Många amerikanska företag föredrar till och med Facebook framför seriösa personlighetstest. Man anser att sociala medier ger en mer sann bild av kandidaten än både intervjuer och referenser. Över hälften av företagen har dessutom tackat ”nej” till kandidater på grund av vad de fann, enligt Harvard Business Review.
Men forskarna ifrågasätter om rekryterarna har laglig rätt att göra så. Varken i USA eller inom EU får man fråga om kandidaten är gift, har barn, dennes etnicitet, religiös tillhörighet, hälsa eller annan personlig information. Inom EU förbjuder lagen en rekryterare att kolla upp vad en kandidat publicerat på sociala media, om denne inte uttryckligen ger sitt tillstånd. Man får bara samla information som är nödvändigt för ändamålet och är arbetsrelaterad, utan att låta det påverka bedömningen av en kandidat negativt(!). När rekryteringen är klar ska all sådan information dessutom raderas eller avidentifieras.
En annan invändning är att forskarna inte funnit bevis för att sociala medier förbättrar förmågan att prognosticera kandidaternas framgång på det nya jobbet. Möjligen kommer artificiell intelligens (AI) att förändra den bilden. Redan nu arbetar till exempel polisen med gärningsmannaprofileringar, när de försöker identifiera individers personlighet utifrån deras sätt att uttrycka sig i sociala medier.
Samtidigt är det lätt förstå varför sociala media blivit så populärt att utnyttja. Informationen är gratis, det är lätt att snabbt få en bild över kandidaternas privata intressen, värderingar och personlighet. Det avslöjar helt enkelt mycket av den information som man inte får fråga om under en intervju. Men vår förmåga att objektivt bedöma en kandidat påverkas genom de intryck man får och skapar lätt fördomar. Forskarna fann till exempel att jobbsökande kvinnor bedömdes bättre än män, gifta bättre än ensamstående och äldre bättre än yngre. Dessutom bedömdes personer som angivit utbildning och arbetserfarenhet som bättre. Däremot bedömdes personer som angivit information om religiös tillhörighet negativt, liksom de som lägger upp bilder när de dricker alkohol, använder ett vulgärt språk eller pratar om sexuellt beteende.
Så om du söker jobb bör du vara försiktig med vad du lägger upp på sociala media. Det påverkar hur rekryteraren bedömer dig. Forskarnas råd är att du bör undvika svordomar eller nedsättande omdömen, sexuella preferenser, graviditet eller religiös tillhörighet. Forskarna menar även att sådant som andra har postat bör tas bort om det innehåller negativa kommentarer. Istället ökar chansen att rekryterarna ser mer positivt på dig som kandidat om du lyfter fram fritidsaktiviteter, att du skriver bra eller kommenterar ditt arbete eller fritidsintressen positivt.
Källor:
Harvard Business Review, September-October 2021.
Zhang, L., et. al. (2020). What´s on Job Analysis and Effects of Structure on Recruiter Judgments and Predictive Validity. Journal of Applied Psychology.
Integritetskyddsmyndigheten, mailkorrespondens, februari 2022.