På senare tid har man i svenska tidningar ifrågasatt om personlighetstest tillför något av värde. Historien verkar upprepa sig. Även under 1980-talet var diskussionen livlig omkring testens värde och en norsk professor tyckte till exempel att det var bättre att ”spå i kaffesump” än att använda personlighetstest vid rekrytering.
Men här följer därför några exempel på värdet av att använda bra test vid rekrytering:
2,6%. Så mycket högre debiteringsgrad hade de kandidater som rekryterats via Psykometrika, i förhållande till redan befintlig personal. För vår kund innebar det kraftigt ökade intäkter att konsekvent använda sin egen ”framgångsprofil” vid sina rekryteringar. För företaget rör det sig om 100 000-tals kronor per månad i ökade intäkter.
26,86%. Så hög var långtidssjukfrånvaron i genomsnitt per år för vår kund. Genom kartläggning och statistisk analys kunde vi visa ledningen vilka personliga egenskaper man skulle söka efter hos dem som skulle anställas. På bara tre år sjönk långtidssjukfrånvaron till 7,91%. Dessutom sjönk personalomsättningen kraftigt.
31 557 kronor. Så mycket räknade en av våra kunder med att frånvarokostnaden kostade per dag och anställd. Vid vår gruppanalys kunde vi visa att kontorscheferna genomgående rekryterat personer med fel personlighet och i stället anställt personer som liknade dem själva. Koncernledningen valde efter betänketid att sälja hela verksamheten till en internationell aktör. Den svenska verksamheten är numera nedlagd.
122 000 kronor. Det fakturerade de bästa konsulterna per månad. Problemet för den internationella konsultorganisationen var att de bästa slutade efter bara några år. Varför? Genom statistisk analys hittade vi orsaken. Analysen låg sedan till grund för en omorganisation för att få de bästa konsulterna att vilja stanna längre på företaget.
Detta är några exempel på att bra test kan hjälpa företag. Samtidigt är det bra att vara skeptisk till test. Fortfarande finns en så stor okunskap till vad test egentligen säger och hur man kommit fram till sina resultat. Förenklat kan man säga att ju mer inkompetent en användare är, desto större tilltro har man att ett enskilt testresultat säger sanningen om en människa – och vice versa.
Källor:
Svenska Dagbladet (2023). 30 mars, 31 mars, 4 april.
Psykometrika (2022). Vetenskaplig bakgrund.
Paul Moxnes (1988). Test og kaffegrut. Ledelse, nr 7, sid 78–80.
Paul Moxnes (1988). Personlighetstester er null verd. Ledelse, nr 4, sid 43–45.