Kön, makt och Drottningbiet


Dagens kvinnor är bättre utbildade än män. De är mer arbetsmotiverade, målmedvetna och vill prestera bättre än männen, enligt vår egen forskning. Enkelt uttryckt: De har mer ”drive” och ”hunger” än oss män. Samtidigt är andelen kvinnliga chefer betydligt färre och de har betydligt lägre löner. Varför är det så?
Mest har debatten handlat om att männen inte tillåter kvinnor komma fram som chefer. Det påstås att det finns ett ”glastak” som måste sprängas. Ett förslag är därför att till exempel kvotera in kvinnor i börsbolagens styrelser. Men ett större problem är kanske kvinnorna själva. Flera forskare, bland annat Klea Faniko från Utrecht University, menar att det ofta är andra kvinnliga chefer som står i vägen för andra kvinnor. Dessa chefer tillåter inte att andra kvinnor får makt eller befordras, för då kan de plötsligt bli ett hot mot den kvinnliga chefen själv.
Forskarna jämför det med Bidrottningen i ett bisamhälle. Hon är priviligierad och uppburen. Hon har en stab av ”bi tjänare” runt sig som hjälper, föder och matar hennes avkomma. Men upptäcker hon en annan Bidrottning ser hon direkt en konkurrent och biter snabbt ihjäl den potentiella medtävlaren.
På samma sätt är det i våra företag, menar forskarna. Att vara enda Drottning biet bland alla andra chefer skapar en känsla av att vara utvald. Då vill man inte riskera att bli utkonkurrerad. Speciellt verkar det gälla i vissa statusbranscher, där konkurrensen även bland män är stenhård. Det är långa arbetsdagar med mycket lite sömn, kanske bara 3-4 timmar per dygn under långa perioder. Man tvingas försaka familj och barn för att nå framgång. Då vill man inte gärna bli utkonkurrerad av någon annan kvinna, så hårt som man själv slitit.
Forskarna menar att det är tre faktorer som skapar en Bidrottning:
De arbetar i en starkt mansdominerad bransch eller företag. Då vill man slippa konkurrens från någon uppstickare av sitt eget kön och lägger sig gärna till med ett manligt beteende.
Bidrottningen dyker ofta upp i högstatusbranscher, där belöningen och prestigen är hög både socialt och materiellt. Det kan till exempel vara inom Bank- och finanssektorn.
De ger sig bara på andra kvalificerade kvinnor som kan bli ett hot. Andra kvinnor går det bra att stötta och vara mentor åt.
Genom studier i olika länder har forskarna visat att kvinnor som motsätter sig könskvotering, gör det för att de själva fått offra så mycket för sin karriär. Därför tar de avstånd från att yngre kvinnor skulle få en ”gräddfil” i sin karriär och inte behöva offra lika mycket som de själva fått göra. Däremot är de gärna stöd och mentorer åt andra kvinnor som inte utgör ett ”hot” mot deras position, eller som kommer från andra branscher. I sin forskning visar de att detta även gäller den akademiska världen. Kanske förklarar det varför det finns så få kvinnliga professorer, trots att kvinnorna ofta är högre meriterade än männen.
Även det tidigare socialdemokratiska stjärnskottet Veronica Palm menar i sin bok ”Systerskap” att fenomenet också gäller inom politiken. I boken beskriver hon konkurrensen och manövrerandet bland de kvinnliga påläggskalvarna runt dåvarande statsminister Stefan Löfven, vilket till slut gjorde att hon slutade med politiken.
Källor:Svenska Dagbladet, 29 april 2018.
Galinsky, A., Schweitzer, M. Friend & Foe, when to cooperate, when to compete and how to succeed at both. Crown Business, 2015.
Faniko, K., Ellemers, N., Derkis, B., Lorenzi-Cioli, F. ”Nothing Changes, Really: Why Women Who Break Through the Glass Ceiling End Up Reinforcing It”. Personality and Social Psychology Bulletin, (2017), Vol. 43 (5) 638 – 651.
Palm, V., Systerskap. En feministisk idébok. Volante förlag, 2018.
Psykometrika, Vetenskaplig Dokumentation 2019.




Comments