
Nu har USA fått en ny president. Hur kunde det ske? Utifrån ett skandinaviskt perspektiv undrar många varför över 70 miljoner amerikanska väljare röstade på Donald Trump – och uppenbarligen tror på att en så auktoritär och dominant personlighet kan ”fixa” ekonomin så att ”alla” får det bättre. Dessutom ska han stoppa flyktingströmmarna till USA, avsluta krigen i Ukraina och mellanöstern på ”nolltid” och ”Make America Great Again”.
Det sägs att väljarna tyckte ekonomin var bättre under hans förra presidentskap. Men sanningen är att mycket av den ekonomiska politiken var ett arv efter demokraten Barak Obamas beslut och strategier. På strategisk nivå brukar tumregeln vara att den nye ledaren första året bara ärver föregångarens beslut. Andra året börjar man kunna sätt sig in i alla komplexa beslut om vad som behöver göras. Först tredje eller fjärde året börjar man kunna genomföra sin egen agenda.
Men det finns kanske en annan, mer psykologisk förklaring. Människor är gruppvarelser, vi lever i grupper. I alla grupper skapar vi sedan sociala hierarkier, där vissa av oss får större prestige, inflytande, status och makt. Men hur vi gör det beror på vilka attityder och grundläggande värderingar vi har. Tillsammans med professor Jim Sidanius, Harvard University, har professor Bo Ekehammar och hans team visat att en del av oss ser mänskliga relationer som jämlika, andra ser dem mer ur ett hierarkiskt perspektiv där vi antingen är över- eller underordnade andra.
Dessa attityder påverkar sedan företagskulturen. Även om man arbetar inom samma bransch så kan skillnaderna vara stora. En del företag – eller politiska partier - är hierarkiska; det är chefen som bestämmer. Andra företag har en mer jämlik företagskultur. Även om chefen bestämmer till slut så får alla komma till tals och det är en ”öppen” miljö där alla får komma med synpunkter.
Den här skillnaden är helt avgörande för om man kommer att trivas. Så kanske är det så enkelt som att Donald Trumps ledarstil lockar till sig människor som underkastar sig och har en hierarkisk människosyn där man är över- eller underordnade. De trivs med ”en stark ledare” som bestämmer åt dem. I en sådan miljö skapas tyvärr lätt negativa attityder mot andra grupper.
Källor:
Sverigedemokrater litar mindre på andra. (9 mars 2016). Dagens Nyheter.
Montgomery, H., Sandgren, M., Gustafsson, P., Dimdins, G. (2015). Varför röstar vi som vi gör? Södertörns högskola.
Ekehammar, B. & Akrami, N. (2011). Fördomar – mer personligt än vi trott. Tvärsnitt, 11 (3-4), 28-31.].
Ekehammar, B. & Akrami, N. (2007). Personality and prejudice: From Big-Five personality factors to facets.Journal of Personality, 75,899-926.
コメント