• Patrick Littorin

Mer stöd för Psykometrikas forskning kring fördomar


Ofta hävdas att väljare föredrar vissa politiska partier beroende på deras sociala bakgrund, utbildningsnivå och inkomst. Som om negativa attityder till nyanlända bara beror på socioekonomiska faktorer. Men modern och internationell forskning har kunnat visa att negativa attityder och värderingar – fördomar – istället är beroende på individens personlighet.


Fördomsfulla människor har i grunden vissa gemensamma personlighetsdrag och attityder. De är bland annat mer socialt osmidiga, litar inte på andra och är mer reserverade mot andra människor. De är även mer introverta, känslomässigt instabila och inte så empatiskt lyhörda. Dessutom är de ofta konventionella och konservativa i sina värderingar.


Forskare vid Södertörns Högskola, under ledning av professor em. Henry Montgomery, har jämfört människors personlighet med deras politiska sympatier. Man fann att människor som brister i tillit till andra och är mer reserverade också sympatiserar mer med extrema politiska partier, som till exempel Sverigedemokraterna. Avgörande för människors partisympati verkar alltså vara deras personlighet.


Forskarnas slutsatser stöder vår egen forskning omkring människors fördomar. Det verkar finnas en sorts generell fördomsfullhet. Är man fördomsfull mot invandrare, är man det även mot tiggare, tjocka, handikappade etc.


Fördomsfulla människor påverkar dessutom våra arbetsplatser negativt. Inte bara att de skapar en tråkig stämning och onödiga motsättningar bland personalen. På arbetsplatser med många fördomsfulla personer blir även arbetsklimatet negativt, vilket i sin tur antagligen påverkar medarbetarnas prestationsvilja och företagets lönsamhet.


Vi har nu testresultat för över 7 000 personers fördomsfullhet.

Där kan vi se att de som grupp bland annat:

  • Inte trivs så bra på sitt jobb

  • Har lägre arbetsmotivation

  • Har svårare att tåla kritik

  • Är mer konventionella

  • Har en betydligt mer hierarkisk människosyn

  • Dessutom tenderar de att försöka överlista den här typen av test 

Resultaten stämmer väl överens med den internationella forskningen. Samtliga samband är statistiskt signifikanta, resultaten har alltså inte påverkats av slumpen.



Källor:

  • Psykometrika. (2022). Vetenskaplig bakgrund.

  • Alla pratar om det men är Sverige polariserat? (23 jan 2021). Svenska Dagbladet

  • Björn Lantz. Hur extrema är de åtta riksdagspartierna? (11 dec 2019). Chalmers

  • Sverigedemokrater litar mindre på andra. (9 mars 2016). Dagens Nyheter.

  • Montgomery, H., Sandgren, M., Gustafsson, P., Dimdins, G. (2015). Varför röstar vi som vi gör? Södertörns högskola.

  • Ekehammar, B. & Akrami, N. (2011). Fördomar – mer personligt än vi trott. Tvärsnitt, 11 (3-4), 28-31.].

  • Ekehammar, B. & Akrami, N. (2007). Personality and prejudice: From Big-Five personality factors to facets. Journal of Personality, 75, 899-926.

  • Ekehammar, B., Akrami, N., Gylje, M., & Zakrison, I. (2004). What matters most to prejudice: Big-Five personality, social dominance orientation or right-wing authoritarianism? Europan Journal of Personality, 18, 463-482.

  • Ekehammar, B. & Akrami, N. (2003). The relation between personality and prejudice. European Journal of Personality, 17, 449-464.

27 views0 comments

Recent Posts

See All