För första gången översteg antalet människor på flykt 60 miljoner under 2015, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Enligt tidningen The Economist är det nu fler flyktingar i världen än under andra världskriget. Det är inte bara till Europa de flyr. I Thailand kommer flyktingarna från Kambodja och Burma, i Colombia kommer de från Ecuador, i Dominikanska Republiken kommer de från Haiti, i Libanon från krigets Syrien etc.
Världen upplever den största ökningen av flyktingar någonsin. Enligt UNHCR lämnar varje dag i genomsnitt 42 500 människor sina hem till följd av krig, konflikter eller brott mot mänskliga rättigheter. Bara till Europa har 2,6 miljoner lämnat in en asylansökan, varav nästan en miljon har försökt ta sig över Medelhavet för att söka asyl i Europa.
Hur ska vi i Europa göra för att bestämma vilka som ska få asyl? Ett skäl har varit om man är homosexuell och flyr från länder där homosexualitet är förbjudet och man löper risk för dödsstraff. Enligt EU-domstolen måste vi ta emot dessa flyktingar. Samtidigt är det juridiskt svårt bevisa att en flykting faktiskt är homosexuell. En del länder, bland annat Ungern, har därför använt personlighetstest för att avgöra flyktingars homosexuella läggning. Andra migrationsmyndigheter, till exempel i Tjeckien, har tvingat män som påstått sig vara homosexuella att titta på heterosexuella porrfilmer för att se om de blev sexuellt upphetsade.
Ett annat sätt att testa flyktingarna har varit Rorschach-testet – där de får titta på bläckplumpar och berätta för en ”psykologexpert” vad de tycker sig se i dessa – en populär sällskapslek som utvecklades i slutet av 1800-talet bland överklassen i Centraleuropa. Utifrån detta försöker man leta efter tecken på homosexualitet i sättet att svara. Den här typen av ”projektiva test” används fortfarande i framför allt södra Europa när företag rekryterar. Med hjälp av experter försöker man fånga individens undermedvetna personlighet utifrån hur de associerar till bilderna. Dessa kan vara både skrämmande, erotiskt laddade eller provocerande. Det finns inga ”rätt” eller ”fel” svar, utan det är fritt fram för fantasin att tolka vad de föreställer.
Det är lätt att ta sig för pannan. Fortfarande finns en djup okunskap om vad psykologiska test egentligen är, och en övertro på vad de kan säga om en annan människa. Intrycket är att det finns en negativ korrelation mellan tilltro till ett enskilt testresultat och kompetens, ju mer okunnig en användare är desto större tilltro till ett testresultat. Ett objektivt personlighetstest är ett standardiserat frågeformulär, där man försöker fånga individens typiska karaktärsdrag – om denne svarar ärligt. De flesta personlighetstest på marknaden försöker inte ens komma åt denna felkälla, som ju annars gynnar dem som ljuger mest eller som försöker överlista testet.
Samtidigt är bra test betydligt bättre som prognosinstrument än anställningsintervjun och referenstagning. Vi är faktiskt ganska dåliga på att bedöma andra människor, vi söker ofta information som bekräftar våra första intryck. Referenstagningar utvecklas ofta till ett spel där kandidaten refererar till personer som denne vet kommer prata bra om personen ifråga.
Det är då bra test är värdefulla. Bra test ska kunna lyfta fram det som är oförväntat, det man inte upptäckte under intervjun och som tillför något mervärde vid bedömning av en kandidat. Samtidigt bör bra test baseras på modern forskning och på ”vanliga” människor, inte på studenter där testresultatet inte spelar någon roll. Ändå används ofta gamla test utan vetenskaplig dokumentation och prognosvärde. Som om det inte skett någon forskning alls de senaste 30-40 åren.
Är det verkligen inte dags ta nästa steg i kunskapsutvecklingen om vad som får oss människor att prestera? I över 10 år har vi på Psykometrika utvecklat ett testbatteri baserat på modern forskning. Varje år ser vi över våra egna studier för att bli bättre – att hjälpa våra kunder bli mer lönsamma.
Källor:
Svenska Dagbladet, 26 januari 2018.
UNHCR Mid-Year Trends 2015.
UNHCR Global Trends 2014.
The Economist, 2018, februari 17th.
Hej Patrick Littorin,
Jag heter Malin Holm och är ordförande i föreningen för psykologisk personlighetsbedömning. Ett av våra syften är att sprida kunskap om performancebaserade testmetoder, och jag tänker att ett företag som Psykometrika, nog gärna vill framstå som pålästa. Påståendet att vara forsknings och datadrivna faller ju om du uttalar dig offentligt baserat bara på vad du tror och på hörsägen, och inte på uppdaterad forsknignen. Rorschachtestet är det test som har flest delskapor med konstruktvaliditet i världen. Jag är ytterst kritisk till hur de Ungerska myndigheterna använder testet, men inget test är så bra att det inte kan missbrukas. Men Rorschachtestet i sig är valitt, och inte ens de mest kritiska Rorschachkritikerna påstår längre något annat. Det …