Årets Nobelpristagare i ekonomi heter Richard Thaler. Liksom majoriteten av tidigare mottagare av detta pris är han amerikan – och man. Han får priset för att ha ”inkorporerat psykologiskt realistiska antaganden i analyser av ekonomiskt beslutsfattande och utforskat konsekvensen av begränsad rationalitet, sociala preferenser och brist på självkontroll”. Han är alltså representant för det relativt nya området beteendeekonomi (behavioral economics) som betonar att den klassiska ekonomiska teorin, som vilar på att ekonomiska beslut görs av fullständigt rationella personer med fullständig information, inte håller. Thaler får priset för att han visat att i individens (eller företagets) faktiska beslut påverkas av ett flertal psykologiska faktorer som den klassiska ekonomiska teorin inte tar i beaktande.

Richard Thaler llustration Niklas Elmehed. Copyright Nobel Media AB 2017
Richard Thaler
llustration Niklas Elmehed. Copyright Nobel Media AB 2017

Föregångare, bland andra, i den beteendeekonomiska forskningen har varit en annan Nobelpristagare i ekonomi, nämligen Daniel Kahneman. Kahneman, som i första hand är psykolog, erhöll priset 2002 för ”att ha integrerat ekonomisk analys med fundamentala insikter från kognitiv psykologi och därmed lagt grunden för ett nytt forskningsfält”.

Om man ser till beteendeekonomisk forskning sammantaget så är den gemensamma tanken att människors (företags) faktiska ekonomiska beslut inte följer det som vore rationellt ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Det som Thaler bland annat bidragit med är:

  • Att det finns en ägareffekt – det man äger upplevs som mer värdefullt än något av samma slag man kan få istället och som har samma ekonomiska värde.
  • I ekonomiskt beslutsfattande kan man skilja på handlingsmänniskor (”doers”), som siktar på kortsiktiga belöningar, och planerare, som är långsiktiga. Detta liknar till en del Kahnemans distinktion mellan att tänka snabbt eller långsamt, som åskådliggörs i hans bästsäljande bok från 2011, ”Thinking, fast and slow”.
  • Man kan ”knuffa” (”nudge”) människor till ett bra beslut för individen själv eller samhället. En bästsäljare av Thaler och Sunstein 2009 med titeln ”Nudge” utvecklar denna strategi närmare.

Vilka implikationer har då detta för psykologiska test, rekrytering och urval? Man får då tillägga att en hel del psykologiska faktorer inte behandlas i ovanstående arbeten. Inte minst vad fysisk attraktivitet betyder för människans bedömningar och beslutsfattande, t ex vid rekrytering och urval. Vid en seriös anställningsprocess bör man minimera denna typ av ovidkommande faktorer genom att använda objektiva psykologiska test. Objektiv i detta sammanhang innebär att ovidkommande faktorer tas bort. Alla personer ställs inför samma frågor. Testresultatet utvärderas också på basis av en och samma algoritm som gäller för alla sökande. Testbatteriet Psykometrika uppfyller dessa krav på ett objektivt testinstrument.

Vad Psykometrika därtill möjliggör genom det som vi benämner kartläggning är att förutom testdata samla in data också från företaget, t ex bedömningar av testtagarnas arbetsprestation. Dessa kan vara mer subjektiva i termer av chefbedömningar eller kundbedömningar (kundnöjdhet) eller mer objektiva i termer av sjukfrånvaro och debiteringsgrad. Genom att göra personalekonomiska beräkningar på dessa mer objektiva kriterier och beräkna vad t ex en sjukdag kostar företaget har vi kunnat konstatera väsentliga skillnader mellan dem som anställts med Psykometrika och dem som anställts på annat sätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *