What to learn from this year’s Nobel Prize laureate in economics!

What to learn from this year’s Nobel Prize laureate in economics!

This year’s Nobel Prize laureate in Economics is Richard Thaler. Like the majority of former recipients of this award, he is American – and man. He receives the award for ”incorporating psychologically realistic assumptions into economic decision making and exploring the consequences of limited rationality, social preferences and lack of self-control”. He is thus representative of the relatively new area of ​​behavioral economics, emphasizing that the classical economic theory, which relies on the premise that economic decisions are made by completely rational persons with complete information, does not hold. Thaler receives the award because he has shown that the individuals (or company’s) actual decisions are influenced by a number of psychological factors that are not taken into account in classical economic theory.

Continue reading “What to learn from this year’s Nobel Prize laureate in economics!” »

Vad vi kan lära av årets Nobelpristagare i ekonomi!

Vad vi kan lära av årets Nobelpristagare i ekonomi!

Årets Nobelpristagare i ekonomi heter Richard Thaler. Liksom majoriteten av tidigare mottagare av detta pris är han amerikan – och man. Han får priset för att ha ”inkorporerat psykologiskt realistiska antaganden i analyser av ekonomiskt beslutsfattande och utforskat konsekvensen av begränsad rationalitet, sociala preferenser och brist på självkontroll”. Han är alltså representant för det relativt nya området beteendeekonomi (behavioral economics) som betonar att den klassiska ekonomiska teorin, som vilar på att ekonomiska beslut görs av fullständigt rationella personer med fullständig information, inte håller. Thaler får priset för att han visat att i individens (eller företagets) faktiska beslut påverkas av ett flertal psykologiska faktorer som den klassiska ekonomiska teorin inte tar i beaktande.

Continue reading “Vad vi kan lära av årets Nobelpristagare i ekonomi!” »

Inkompetenta klarar test bättre

Inkompetenta klarar test bättre

Redan Charles Darwin menade att okunnighet ofta ger större självförtroende än kunskap (The Descent of Man, 1871). På samma sätt verkar inkompetenta och okunniga personer överskatta både sin förmåga och personliga förträfflighet. Därför får de också ett bättre resultat när de besvarar traditionella självskattningstest. Även när de bedömer sin intelligens visar det sig att de okunniga tror sig vara mer begåvade än genomsnittet.

Continue reading “Inkompetenta klarar test bättre” »